Få saker delar Sveriges befolkning så som messmör. Man antingen älskar eller hatar det. Nämn ordet "messmör" och folks "åååh" färgas av antingen vällust eller kväljningar.

Mitt "åååh" färgas absolut av vällust! Jag älskar messmör! Jag har ätit messmör så länge jag kan minnas.



När jag var hos mormor som liten knodd och hon, på sin estnisk-svenska, frågade om jag ville ha "smessmör" föddes både min kärlek till det goda, vaniljkolaaktiga messmöret och min känsla förr rätt uttal i det svenska språket. Jag minns att jag frågade mormor varför hon sade "smessmör" när man ju såg på förpackningen att det heter "messmör".

-Jamen det låter ju mycket roligare med "smessmör"! sade hon. Och det kan man ju faktiskt inte argumentera mot.

Fjällbrynt har tänkt på oss småhushåll och tagit fram en liten förpackning på 275 gram. Perfekt för oss som kanske inte är storkonsumenter men som vill njuta av det goda messmöret i alla fall!

Messmör är, lite oväntat, rikt på järn och relativt lågt fettinnehåll så det är ett mycket bra smörgåspålägg. Det är dessutom fantastiskt gott i viltgrytor då det förhöjer alla viltsmaker. Jag har även fått ett tips från familjen APA att om man har bebisar som är hårda i magen, då ska man blanda i en matsked messmör i vällingen så blir det fart på bebismagen.

Ni ser, messmör är oslagbart!