Express-lax med pesto

Ibland blir man bara helt less på att hacka, skära, skala....man vill bara ha något som smakar gott och går snabbt. Då gör jag min express-lax!

Express-lax med pesto

1 person
Ugn 200 grader
Förberedelser: 3 minuter
Tid i ugn: 20 minuter

Ingredienser
1 laxfilé
1 dl keso
1 tsk pesto
Salt
Peppar

Gör såhär:


Sätt ugnen på 200 grader. Börja koka riset.
Blanda keso och pesto i en skål. Salta och peppra och blanda om.
Lägg laxfilén i en ugnsfast form. Bred på kesoblandningen.
Baka i ugnen i 20 minuter.

Keso/peston blandar du med riset så slipper du göra sås.

Smakar gott och går fort! Inget hackande, skärande eller skalande!

Om min kära syster läser detta är jag övertygad om att hon ojar sig över användandet av pesto tillsammans med keso. Desstuom på lax!!!
I Italien använder man pesto ENBART tillsammans med pasta. Jag älskar italien och den italienska maten men de är lite bakåtsträvande ibland. När jag har använt pesto på en baugette, i bechamelsås, tillsammans med kyckling....då har de rynkat på näsan!
Jag har en rätt jag gör med kycklingfilé i ugn med pesto och när jag skulle laga den åt min svåger för första gången frågade han skämtsamt om han fick gå och äta på baren istället. När han väl smakade tyckte han dock det var jättegott och jag vet att syrran har gjort rätten flera gånger. Dock förbereder hon alltid sina gäster på att "det är lite konstigt med pesto på kyckling" men de flesta verkar gilla rätten ändå!


Något som inte har ett dugg med matlagning att göra...

För ungefär ett år sedan var jag ute på en av mina vanliga promenader kring Årstaviken. I en nedförsbacke möter jag en mycket gammal man som drar en cykel upp för backen.

Han ler brett mot mig och stannar till för att hälsa:

"God dag unga dam! Visst är det härligt att vara ute en sådan här vacker dag?"

Jag ler mot honom, som sig bör, och svarar något om att det visst är härligt. Efter detta lilla meningsutbyte är jag redo att gå vidare men han sträcker ut handen mot mig och fortsätter prata.

"Har vi träffats förut? Jag heter Gunnar och jag ska berätta nåt härligt för dig!"

Här är jag mer än lovligt skeptisk och väntar mig att han ska börja berätta om att Gud kan rädda mig OCKSÅ, att det aldrig är för sent för syndare att komma till Guds rike, yada yada, men väluppfostrad som jag är, och för att det är en så pass gammal man, stannar jag ändå till för att lyssna vad han har att säga.

"Jag är 89 år gammal. Jag tar inga mediciner alls. Jag går, joggar eller cyklar runt Årstaviken varje dag. Visst är det härligt?"

Jag håller med om att det absolut är härligt men känner fortfarande att han snart kommer att börja predika och berätta att min enda räddning är att gå med i Jehovas Vittnen.

Så fortsätter han att berätta att han bor i Blomsterfondens hus borta på Ringvägen och att han är aktiv i något som kallas Harry Martinsson-sällskapet.

Denna rara man, smal som en sticka och med det tunna, vita håret spretande åt alla håll och kanter, lägger sin beniga, åldersfläckiga hand på min arm och ber att få recitera en dikt av Harry Martinsson för mig. Han läser med inlevelse och gestikulerar ut mot Årstavikens vatten och hans ögon glittrar av glädje och engagemang.


Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.


Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de ha mörknat

spegla morgonsolens lågor.


Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav.

Dikten heter Juninatten och kommer ur Harry Martinssons diktsamling Cikada

När han har läst klart är jag djupt rörd och lite skamsen över mina skeptiska tankar tidigare. Jag kommer på mig själv med att niga (när gjorde ni det senast, tjejer?) för honom och tackar honom ödmjukast för att han delat med sig av detta fina till mig, att han verkligen har gjort min dag mycket härligare.

Gunnar ger mig en liten klapp på kinden, hoppar upp på cykeln och cyklar iväg.

Jag har tänkt mycket på Gunnar sedan den där dagen för nästan ett år sedan. Och idag fick jag förmånen att träffa honom igen!

Han kom där på sin cykel i Årstaskogen, i en svartgul träningsoverall, med håret på ända, mager som en fågelskrämma men med samma varma leende. Han inledde med samma fras som tidigare, "har vi träffats förut?", och jag svarade att "ja, Gunnar det har vi", och jag fick berätta för honom hur glad han gjort mig den där dagen för nästan ett år sedan när han läste den vackra dikten om juninatten.

Jag fick ytterligare en dikt reciterad för mig idag. Tyvärr har jag inte hittat den på internet, jag tror nog Gunnars minne är bättre än internet på Harry Martinsson.

När han var färdig tackade jag återigen för den fina dikten och fick samtidigt en varm kram av honom. Jag frågade honom om han bara cyklar omkring hela dagarna och reciterar dikter för de han möter och det sade han att han gjorde.

"Jag får så fantastiskt fin respons. Folk blir så glada."

Så fick jag återigen en klapp på kinden och Gunnar cyklade vidare.

Gunnar ville inte ha någonting av mig.
Gunnar ville bara läsa en fin dikt och sprida lite glädje.
Gunnar ville bara ha lite kontakt med folk och tycker inte det är konstigt eller pinsamt att stanna vilt främmande människor i Årstaskogen för att dela med sig av detta fina han har inom sig.
Gunnar tyckte inte det var konstigt när jag gav honom en kram.
Gunnar ler mot alla han möter.
Gunnar är 90 år, tar inga mediciner och går, joggar eller cyklar runt Årstaviken varje dag.

Jag vill också bli en Gunnar.


Mellanmål!

Jag vill lägga in ett litet tips om Kesos smaker äpple/päron/vanilj och ananas/passion. Gott och lätt!

Klicka över en fruktsallad, på pannkisar eller ät bara som den är! Båda smakerna är jättegoda och påminner lite om att äta glass, fast mycket nyttigare förstås! :-)


All you need is....

När man bor så litet som jag gör finns det begränsat med förvaringsutrymme. Då måste man så klart välja och välja bort vad man faktiskt vill ha i sitt lilla, lilla kök.

Att man behöver kastruller och stekpannor kan man ju förstå, men exakt vad behöver man verkligen?

Jag har den här uppsättningen:



Vad gäller kastruller tycker jag att man behöver tre stycken.

Jag har en stor som rymmer 5 l, en mellanstor som rymmer 3 l och en liten som rymmer 6 dl.

Den stora, i rostfritt, använder jag främst när jag ska koka spaghetti eller göra storkok. Har jag gäster över och ska göra en stor soppa eller gryta, då åker den stora fram.  Det är också bra att ha en kastrull som är rostfri, inte teflon, ifall man ska mixa en soppa eller liknande. Då kan man göra det direkt i kastrullen utan att vara rädd att repa teflonet.

Den mellanstora använder jag vid pastakok och när jag lagar mat bara åt mig. Då är det en bra storlek att ha.

Den lilla använder jag mest av alla! Jag använder den när jag kokar ägg på morgonen (vilket jag gör varje morgon) och när jag kokar te. Jag använder den lätt 3-4 gånger om dagen.

Det finns ju en uppsjö av kastrulltillverkare där ute och jag skulle vilja tipsa er om att kolla efter några saker när ni väljer kastruller:
- Kastruller med lock. Det går fortare att koka upp vatten när locket är på. Bra för miljön och det sparar tid!
- inbyggt durkslag. Då sparar du ju plats eftersom du inte behöver köpa ett durkslag! Man sparar även disk och vad är tråkigare än att diska?
- Måttangivelse på insidan av kastrullen. Detta är mer användbart än ni kan tro, det kan vara mycket intressant att exempelvis se exakt hur mycket köttfärssås man gör.



Vad gäller stekpannor då? Jag tycker faktiskt att man bara behöver två stycken. En lite mindre, gärna med höga kanter, som du kan göra pastasåser, steka falukorv eller värma köttbullar i. Och en lite större till långkorv eller kycklingfiléer. Hittar du några med fällbart handtag, så som jag visat i ett tidigare inlägg, så är det absolut en bonus ur förvaringssynvinkel!



Har ni plats för mer - UNDERBART! Men om ni bara letar efter det absoluta grundbehovet skulle jag rekommendera att detta är vad ni satsar på.

Kan ju bara tillägga att jag själv suktar efter en grillpanna...och en lergryta...men det finns ingen plats! Och jag anser att en lägenhet med diskmaskin måste vara höjden av lycka i världen... :-)

Ha en härlig tisdag!

Söndagsmiddag

Tyvärr blev det inte Sonjas Grek i  lördags då de hade helt fullbokat hela kvällen. Istället provade vi ett nytt ställe på Ringvägen, Ammos, som var supermysigt! En lite annorlunda grek som inte har de sedvanliga rätterna souvlaki, moussaka osv, men däremot en helt underbar grillmeny! Personalen var dessutom jättetrevliga och priserna var helt ok. Jag kan helt klart rekommendera ett besök till Ammos!

Igår blev det, det vackra vädret till trots, en liten turné av Kungens Kurva. Vi kom hem med lagningstapet, tapetklister, målartvätt och vit väggfärg. Om två helger ska vi köra järnet och få Peters vardagsrumsvägg slät och fin.

Nu då, ytterligare middagstips!


Jag beslutade mig för att göra den härliga sparrisförrätten som jag tipsade om häromdagen. Dock glömde jag köpa soltorkade tomater men det blev galet gott ändå! Sparris smakar vår!


.
Till middag blev det gott, enkelt och nyttigt: Klyftpotatis med kycklingfilé och tzatziki!



Tzatziki - expressvarianten
Ca 4 personer
Förberedelser: Ca 10 minuter


Ingredienser:
4 dl matyoghurt
1 klyfta vitlök
3/4 gurka, riven
Salt
Svartpeppar

Riv gurkan på den grova sidan på rivjärnet. Krama ur det mesta ur vätskan ur den och salta sedan gurkan ordentligt. Låt den ligga en stund så saltet drar ut ytterligare vätska.
Häll upp yoghurten i en skål och pressa ned vitlöksklyftan. Salta och peppra. Blanda ordentligt.
Krama ur gurkan än en gång och blanda ned den i yoghurten.
Färdig!

Tzatziki - längre varianten
Ca 4 personer
Förberedelser: 1 timma och 10 minuter


Samma ingredienser som ovan

Häll upp yoghurten i ett melittafilter och låt den stå någon timma och rinna av sig vätskan. Tzatzikin blir då krämigare och tjockare.
Följ sedan stegen i expressvarianten

Kycklingfilé med klyftpotatis
4 personer
Förberedelser: 15 minuter
Tid i ugn: 20 + 20 minter
Ugn 200 grader

Ingredienser:
4 kycklingfiléer
20 mellanstora potatisar
1 kruka persilja
Olivolja
Havssalt
Svartpeppar

Skala potatisen och skär den i klyftor, alternativt mindre delar om du vill att det ska gå fortare i ugnen.
Häll över ca 2 msk olivolja, en rejäl näve havssalt samt hacka persiljan över potatisen.
Lägg över potatisen på en djup plåt, alternativt ugnsfast form och ställ in i mitten på ugnen.
Stek under tiden kycklingfiléerna på hög värme, ungefär 3 minuter på varje sida, så de får fin stekyta.
Krydda kycklingen med salt och peppar och eventuellt lite oregano om du har det hemma.
När potatisen varit i ugnen i 20 minuter tar du ut den, lägger kycklingfiléerna ovanpå potatisen och fortsätter baka i ugnen i ytterligare 20 minuter.

Servera, och NJUT!


Restaurangbesök

Hej kära vänner!

Idag blir det ingen matlagning, istället blir det middag på härliga Sonjas Grek!

Jag älskar grekmat! :-)

Ha en underbart solig lördag!

KRAM Thérèse

Grillad sparris med parmesan

När det nu är så underbart vårväder ute tänkte jag fresta med en god förrätt med sparris! Det är ju sparrissäsong nu och för mig ger sparris verkligen en smak av vår!

Grillad sparris med parmesan

Bild från google


4 portioner
Förberedelser: 15 minuter


400-500 g färsk, grön sparris

1 tsk strösocker

½ tsk salt

½ dl pinjenötter

3 msk smör

1 msk balsamvinäger

1 msk olivolja

4 soltorkade tomater i olja

50 g riven parmesan


Bryt sparrisen för att få bort den träiga undre delen som inte smakar något gott. Det räcker med att böja sparrisen, den "vet själv" var den ska gå av.
Förbered en skål med iskallt vatten, gärna med några isbitar i.
Koka upp vatten, salt och socker och lägg i sparrisen, bara någon minut.
Häll sedan bort det varma vattnet och lägg direkt sparrisen i isvattnet.
Rosta pinjenötterna i en torr teflonpanna. Se till att röra hela tiden i pannan så nötterna inte bränns vid. Du vet att de är färdiga när det börjar lukta gott!
Smält därefter smöret och blanda med vinäger.
Pensla den avtorkade sparrisen med lite olja och grilla i grillpanna ett par minuter. Se till att sparrisen rör på sig så den får fina ränder runt om.
Fördela sparrisen på tallrikar, strö över pinjenötterna och häll över smörvinägern.
Strimla och lägg på den soltorkade tomaterna och hyvla över parmesanen.
Servera medan sparrisen fortfarande är varm.


Grillpanna är här lite finlir, det går faktiskt lika bra med en vanlig stekpanna, även om du inte får de fina grillränderna. Smörvinägern är i denna rätt helt fantastisk, den höjer rätten till en helt annan nivå.


När jag var liten...

Jag vet inte om ni sett några av kommentarerna som gjorts på mina inlägg men min syster skrev detta för ett par dagar sedan:

"Ingen kommer att tro mig nar jag berattar att min kara syster(lillakokets bloggmamma)som barn overlevde i italien i hela 14 dagar pa fiskpinnar, korv och potatis och nagon klyfta "cocomero"(vattenmelon)och litervis med cocacola,for allt annat var ackligt....nu slar hon mig med flera hastlangder i matlagning och jag tror inte det finns manga matratter hon inte har vagat prova.... "

Och: JA! Det stämmer!

När jag var liten var jag nog världens kräsnaste barn. Så här kunde en meny se ut när jag var liten:
Måndag: Fiskpinnar och potatis
Tisdag: Korv och makaroner
Onsdag: Mammas hemmagjorda pizza
Torsdag: Köttbullar och makaroner
Fredag: Köttfärssås och spaghetti

Förutom köttfärssås och spaghetti och mammas hemmagjorda pizza är det inget annat på den menyn jag någonsin äter idag.

Och det var ungefär de maträtterna man kunde få i mig. Jag åt nästan ingenting annat och jag provade aldrig på något nytt eller ovant.

Min moster berättade för mig senast i helgen att hon blev tokig på mig när hon satt barnvakt för jag åt ju ingenting! Jag var dessutom världens kanske mest envisa barn, så det hjälpte inte hur hon trugade, mutade eller försökte övertala mig.

Till alla er som har kräsna barn eller som kanske aldrig varit kräsna själva kan jag berätta att jag själv LED av detta. Jag tyckte det var jättejobbigt att sova över hos kompisar eller äta middag borta ifall att jag inte skulle tycka om maten. De gånger jag fick mat jag inte tyckte om försökte jag verkligen tvinga mig själv att äta det, oavsett hur äckligt jag tyckte det var.

Så, vad hände? Vad gjorde denna lilla mathatande människa till en person som äter näst intill allt?

Pja...jag vet inte riktigt. Jag flyttade hemifrån och insåg att det var rätt tråkigt att äta samma mat varje dag. Man började äta matlåda på jobbet och såg vad de andra åt och blev inspirerad att prova nya saker och insåg att det inte var så farligt eller läskigt som jag tidigare trodde.

Nu är det få saker som jag inte tycker om, men det jag ogillar, ogillar jag starkt. Jag har otroligt svårt att pina i mig såser med bas på majonnäs, smörgåstårtor med majonnäs, senap på korvar eller pepparrot i såser. Det går bara inte och det vänder sig i magen på mig när jag tvingas äta detta.

Till alla er som har kräsna barn vill jag ge några råd.
-Truga inte barnen. Det är hemskt att tvingas äta något som man inte tycker om och det uppmuntrar INTE att prova på nya saker framöver.
-Dock ska det alltid uppmuntras att prova en liten tugga av allting, om man inte tycker om det sedan, får man slippa.

Och hörrni: HÅLL UT! Det blir folk av era barn också! :-)

Soppa på canellinibönor

Jag är egentlingen inget stort fan av soppa. Jag tycker sällan den mättar tillräckligt bra eller smakar tillräckligt mycket. Ärtsoppa  har jag dessutom traumatiska barndomsminnen av och trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle äta det igen.

Om rätt ska vara rätt så är ju inte detta en ÄRTsoppa, den är ju gjort på canellinibönor. Den smakar väldigt mycket och är otroligt mättande. Dessutom går den kanonfort att göra och man slipper massa hackande eftersom man mixar soppan direkt i kastrullen. Ett råd bara, om du gör detta, är att inte göra soppan i en teflonkastrull för då kan du kyssa den kastrullen farväl sedan....

Om du inte får tag på canellinibönor går det lika bra att använda stora vita bönor eller kikärter.


Canelliniböngryta



4 portioner
Förberedelser: 10 minuter
Tid på spis: 10 minuter

Ingredienser:


2 stora burkar canellinibönor

1 schalottenlök

1 klyfta vitlök

5 soltorkade tomater

3 dl vitt vin

Oregano

Salt

Svartpeppar

1-2 buljongtärningar

1 liten fpk hackad prosciutto eller bacon


Dela löken i kvartar och halvera vitlöksklyftan. Fräs tillsammans med de soltorkade tomaterna. Om tomaterna ligger i olja behöver ingen olja tillsättas.
Häll på de väl avrunna canellinibönorna tillsammans med vin. Låt puttra en stund.
Häll sedan på vatten så det precis täcker bönorna och krydda med ordentligt med oregano, salt och peppar. Tillsätt buljong.
Låt koka på medelvärme i ca 10 minuter.
Mixa sedan grytan direkt i kastrullen med en stavmixer.

Servera med ett gott bröd!


Varma hallon med choklad

När jag ändå tipsat om en förrätt kan jag ju tipsa om en god efterrätt också! Man har ju lite begränsat med möjligheter att göra just efterrrätter när man har ett så litet kök som jag har. I 7 år hade jag dessutom bara EN kokplatta och ingen ugn och då får man ha lite fantasi!

När jag var liten gjorde mamma alltid varma hallon till mig i efterrätt. Jag slungas fortfarande mentalt tillbaka i tiden varje gång jag äter varma hallon, det är som om jag sitter där i min blommiga pyjamas i skinnsoffan  med en skål hallon och lyssnar på Carolas "Främling".

Jag introducerade detta recept till familjen APA som inte brukade äta varma hallon. Sedan dess har jag ofta blivit bjuden på varma hallon när jag ätit middag hos dem!

Orginalreceptet är helt fantastiskt i sig, så enkelt och så gott! Det här receptet har jag "förfinat" lite grand. Det är jättegott med en liten skvätt vitt vin i hallonen och choklad och hallon är en fantastisk kombination!



Varma hallon med vaniljglass och chokladbitar


4 personer
Förberedelser: 5 minuter


400 g frysta hallon

1 msk socker

1 liten skvätt vitt vin

1 liten skvätt vatten

1 mjölkchokladkaka

Vaniljglass


Häll upp hallonen i en kastrull tillsammans med en liten skvätt vitt vin och vatten. Låt koka upp så att det blir såsigt. Lägg upp glassen i djupa tallrikar och häll över hallonen. Tryck ned små mjölkchokladbitar runtom i hallonsåsen. Servera genast.


Tack...

...till söta Sara som länkade till mig från sin blogg!

Sara hittar ni på http://ullna.blogg.se/

Bruschetta

Idag tänkte jag ge ett recept på en god förrätt! Kapris är konserverade blomknoppar och har en väldigt speciell smak, nästan liten "parfymig". Det är som en liten smakexplosion i munnen när man tuggar på en kapris, alla sinnen sätts igång och försöker definiera vad sjutton det är man råkat tugga på! Jag tycker väldigt mycket om kapris, gärna i sallader men även strödd över en varm pizza.


Denna bruschetta är verkligen HUUUUUUR populär som helst! Alla som jag bjudit på den kan inte sluta "oooha och aaaha" när de äter den.

Tomatröran är dessutom god att äta till en köttbit som sallad och kan förvaras i en lufttät matlåda i kylen ett par dagar efter tillagning. Tomaterna vätskar av sig en hel del så man får fiska upp själva salladen med en gaffel eller hålslev.


Min helt egna bruschetta


4 personer
Förberedelser: 15 minuter


4 plommontomater

4 soltorkade tomater

1 liten schalottenlök

2 vitlöksklyftor

1 msk kapris (kan uteslutas)

½ kruka basilika

3 msk olivolja

1 msk balsamvinäger

4 skivor vitt lantbröd

Salt

Nymalen svartpeppar


Halvera plommontomaterna och ta bort kvisthålet (ingen tycker ju om att äta det).
Tärna tomaterna grovt och blanda med de strimlade, soltorkade tomaterna.
Hacka schalottenlöken och vitlöksklyftan (alternativt pressa den) fint och blanda ned i tomaterna.
Hacka basilkan grovt och blanda ned den tillsammans med kapris, olivolja, balsamvinäger, salt och peppar.
Halvera den andra vitlöksklyftan och gnugga snittytan mot brödskivorna.
Häll lite olja på varje brödskiva och hetta upp en stekpanna på varmaste värmen.
Stek brödskivorna ca 30 sekunder på varje sida, tills de blir gyllenbruna.
Fördela tomatröran på bröden och servera!


Därmed pasta!

Jag vet att det blivit lite mycket pastarecept i bloggen på det senaste, men jag är inne i en riktig pasta-fas och är sugen på pasta mest hela tiden! Jag lovar att det kommer lite mer variation framöver!

Jag älskar rökt mat i alla dess former! Kött, fisk....jag har även provat en rökt ost i Italien! Hur gott som helst!

Därför kommer det kanske inte som en jättechock att jag tycker bacon är bland det godaste som finns. Här är ett recept på en svamppasta som nästan känns lite lyxig på en måndagkväll...men den är otroligt god!

Jag försöker oftast att använda blandad svamp men när det är lågsäsong är det lite svårt att få tag på svamp. När det finns kantareller att tillgå höjs smaken på den här rätten till nya dimensioner! Då brukar jag ta lite mindre vin i såsen och lite mer créme fraiche och servera på toast som förrätt!

Svamppasta

Ca 3 portioner

Förberedelser: 10 minuter


Ingredienser:
1 paket bacon
200 g blandad svamp
1 vitlöksklyfta
1 burk lätt créme fraiche (15%)
1 glass vitt vin
1 kruka persilja
Hönsbuljong eller fond
Salt
Peppar

Gör så här:
Rensa och skär svampen i mindre bitar.
Klipp baconet i mindre bitar ned i en teflonpanna. Stek upp den på hög värme och häll av fettet löpande. OBS! Inget extra fett behövs!
Sänk till medelvärme och pressa ned vitlöksklyftan och häll i svampen. Låt steka tills svampen har krympt ihop och sugit åt sig av fettet från baconet.
Häll på vinet och låt puttra 2-3 minuter.
Salta, peppra och ha i en liten skvätt buljong alt ½ buljongtärning. Var försiktig med saltet här, baconet är väldigt salt i sig.
Häll på créme fraichen och blanda allt väl.
Hacka persiljan och strö över såsen precis innan servering.
Servera med pasta kokt al dente


Ibland måste man unna sig!

Och jag unnar mig mer än gärna:



Jag och min vän Erik har gemensamt plöjt genom alla smaker i Ben & Jerrys sortiment.

Jag vill VARMT rekommendera mina två favoriter:

Cookie Dough och Caramel Chew Chew

Cookie Dough: Vanilla ice cream collides with chunks of chocolate chip cookie dough

Caramel Chew Chew: Swirls of caramel and chocolate-covered caramel chunks, swimming in a sea of caramel ice cream

  

Erik gillar också Baked Alaska. Jag tycker den är god, men den är inte på min favoritlista!

Baked Alaska: Vanilla ice cream with marshmallow swirls and white chocolatey polar bears

Buon appetito!

Varannan söndagkväll kommer Peters bror till Stockholm i jobb. För att han inte ska känna sig ensam och för att det är trevligt att träffa Peters bror så brukar vi alltid bjuda över honom på middag.

Just idag har ju vi varit i Nynäs och frossat i rökta räkor och rökt lax och kom i bilen på väg hem att Peters bror nog också behöver äta något när han kommer.

Köttfärssås och spaghetti är ju en sån där klassiker som alltid funkar på alla och som inte tar särskilt lång tid att göra. Det finns nog lika många recept på köttfärssås som det finns familjer i världen, alla verkar göra på sitt eget sätt! Min köttfärssås har jag, återigen, blivit inspirerad av av min systers italienska svärmor, Olga. Den innehåller rödvin och mycket oregano och doftar underbart!

Så här gör jag, hur gör ni hemma hos er?

Köttfärssås

Ca 4 portioner
Förberedelser: 10 minuter
Tid på spisen: Minst 30 minuter

Ingredienser:
400 g köttfärs, 10% fett
1 klyfta vitlök
2 rivna morötter
1 glas rött vin
En skvätt balsamvinäger (kan uteslutas)
500 g passerade tomater
Kycklingfond
Oregano
Salt
Peppar
Olivolja

Gör så här:
Hetta upp olivoljan på hög värme i en bred stekpanna. Pressa ned vitlöksklyftan och ha i de rivna morötterna. Låt bryna tills morötterna blir blanka och mjuka.
Häll i köttfärsen i pannan och se till att den bryns runt om.
Häll på vinet och balsamvinägern och krydda med salt, peppar och oregano. Låt puttra en stund så att vinet kokar in i köttfärsen ordentligt.
Sänk till låg värme och häll på de passerade tomaterna.
Låt puttra minst 30 minuter, gärna upp till en timme, på låg värme.
Servera med din favoritpasta, kokt al dente, och rikligt med parmesanost.

Buon appetito!

(För övrigt kan man ju tycka att jag som är 30 år och van matlagare borde veta bättre än att laga köttfärssås med min splitternya kritvita kofta på mig....)


Räkor och lax...

Så var det dags att än en gång byta till sommardäck!

Mina däck ligger i mammas garage i Nynäshamn så direkt efter frukost satte vi oss i bilen och begav oss dit. Solen sken men vinden blåste kallt och påminde oss starkt om att det inte är sommar riktigt, riktigt än...

Peter bytte däck och jag gjorde storstädning i bilen med dammsugning och polering av fönster och vinyl på insidan av bilen. Imorgon ska jag dessutom köra bilen genom tvätten så den blir blank och fin på utsidan, sedan är det bara för sommaren att komma!

Efter däckbytet var både jag och Peter smutsiga och rätt kalla så vi gick in till mamma och drack te och åt bullar och sedan tog jag en lång, varm dusch.

När jag kom ut ur duschen möttes jag av detta somrigt dukade bord!



Rökta räkor och rökt lax som mamma köpt på Nynäs Rökeri, en alldeles underbar fiskebod belägen i Nynäshamns hamn. Jag kan rekommendera alla som någon gång åker till Nynäsham att titta in på rökeriet. De säljer inte bara fisk utan har även en fantastisk ostdisk, de säljer fina olivoljor och vinägrar, goda marmelader och sylter, de har gammaldags karameller, närproducerad honung, kex och nybakade bröd. Det är verkligen värt ett besök om ni tar er till Nynäs!


Vi kunde dessutom sitta på mammas inglasade veranda för första gången i år! Nog är det lite sommar i alla fall???



Ibland orkar man inte vara kreativ...

...och så är det ju gott med kycklingsallad också!



Dagens ingredienser:

3 kycklinglårfiléer, stekt i olivolja och salt
90 gram svarta bönor
1 avocado
En bit gurka
1 tomat
½ röd paprika
30 g Ruccola

Dressingen består av 1 msk olivolja och 1 msk balsamvinäger.


Gott och lätt!


Pepparkvarn

Ett absolut måste i ett kök är en pepparkvarn. Visst finns det färdigmalen peppar att köpa i affären men den har verkligen en helt annan smak än färskmalen peppar. Jag har dessutom stött på härsknad färdigmalen peppar och det luktade svettig sportstrumpa! Inte något man vill strö över maten direkt!

Problemet för oss med små kök är att pepparkvarnar oftast tar så stor plats. De är ofta väldigt höga och det är svårt att få plats med dem i skåpen.

Jag har hittat den här pepparkvarnen på IKEA, från serien IKEA 365+. Den kostar 49 kronor och är liten och behändig, bara 12, 5 cm hög. Trots den lilla storleken får det plats mycket peppar i den och den är robust och stadig att använda.

Den ställs också med glassidan ned, vilket gör att det inte blir massa pepparspill i skåpen.

Jag använder nästan uteslutande svartpeppar men det är en smaksak. Jag skulle gärna ha plats för ytterligare två pepparkvarnar, en för vitpeppar och en för kryddpeppar, men när jag nu måste prioritera är det svartpepparn som vinner en plats i mitt kryddskåp!

 

Frukostbröd

Jag älskar verkligen att baka! Dock får jag sällan tillfälle att göra det, dels pga mitt lilla kök som begränsar utrymmet och dels för att jag aldrig äter upp det jag bakar. Jag menar...vad ska jag göra med 50 kanelbullar??? Så stor frys har jag inte och så fort äter jag inte kanelbullar!

Dock har jag hittat detta bröd som är kalasgott och som håller jättelänge. Ett tag bakade jag detta bröd varje söndagmorgon och så räckte det till frukost hela veckan sedan. Och det var dessutom lite extra mysigt att ha denna ritual varje söndag, för ni måste hålla med om att det finns ju knappt något godare än nybakat bröd!

Detta bröd går i min bekantskapskrets under det mindre aptitliga namnet "bajsa-bra-bröd". Det är massa korn och frön i som sätter igång magen. Man håller sig dessutom mätt länge och det är väldigt lite socker i detta bröd. Man skulle kunna tro att det blir torrt och träigt men detta bröd håller sig saftigt en hel vecka om man har det i en tätförsluten plastpåse.

Bajsa-bra-bröd

Ugn 250 grader
Ca 12 frallor
Tid i ugn: 12-15 minuter
Förberedelser: 10 minuter + 60 minuter jäsning + 15 minuter jäsning

Ingredienser:

25 g jäst

1 msk honung

1 tsk rågad salt

4 dl vatten

1 dl solrosfrön

1 dl linfrön
2 msk psylliumfrön (kan uteslutas men brödet blir saftigare med dessa frön)

1 dl vetekross

1 dl rågkross

9 dl vetemjöl

Till pensling:
1 ägg
En skvätt mjölk
Flingsalt

Gör så här:

Smula ned jästen och klicka i honung och salt och rör ut i lite av det fingerljummna vattnet.
Slå på resten av vattnet, rör i linfrön, vetekross, rågkross och psylliumfrön.
Häll i vetemjöl och arbeta till lös deg.
Låt jäsa i 60 minuter.
Värm ugnen till 250 grader, tippa upp degen och platta till den med handen.
Skär till 12 bitar och lägg på en bakpappersbeklädd plåt.
Låt jäsa i 15 minuter.
Pensla med en blandning av ägg och mjölk. Strö över lite flingsalt.
Baka i ugnen i 12-15 minuter.


Ät och njut!


Olgas fantastiska kycklinggryta

När man har lite plats och begränsat med utrymme är det kanonbra att laga grytor. Det är allt i en och samma kastrull, man behöver alltså bara en platta, och den mår nästan bäst när man "glömmer bort den" lite och låter den stå och puttra ett bra tag.

Detta är ett recept från min systers italienska svärmor, Olga. Detta är ett av mina standardrecept som jag ofta gör matlåda på. Grytan är god, mustig och ger mycket smak! Själva förberedelserna tar inte mer än en kvart, det är koktiden som man får räkna med här. Ibland gör jag grytan redan vid lunch och låter den stå och koka hela dagen på lägsta värmen. När det sedan är dags att äta den så smälter nästan kycklingbitarna i munnen!


Jag tycker grytan är god som den är men enligt italiensk sed ska man äta den med ett vitt bröd som tillbehör. Jag har provat mig fram med både pasta och ris, men den är verkligen godast tillsammans med bröd! Prova dig fram till vad du tycker är godast!


Man kan också laborera lite med storleken på grönsakshacket. Gör man exempelvis morötterna i slantar och sellerin/fänkålen i lite större bitar känns den mer "grytig" och gör man dem mindre känns den mer "soppig". Allt är en smaksak!

Bilden är från min 30-års fest när jag gjorde storkok på denna gryta och bjöd 20 personer.



Olgas fantastiska kycklinggryta

Ca 4 portioner
Förberedelser: Ca 15 minuter

Ingredienser

4 kycklingfiléer eller motsvarande kycklingdelar

1 stor morot

2 stjälklar selleri alt1 fänkäl (kan uteslutas)

1 lök

2 klyftor vitlök

3 dl rödvin

1-2 tärningar kycklingbuljong

500 g krossade tomater

Olivolja

Ca 20 kalamataoliver

Oregano

Paprikapulver

Salt

Peppar

Gör så här:

Om du använder kycklingfiléer kan du välja att antingen skära dem i mindre bitar för en mer "grytig" känsla eller koka dem hela.


Skölj och hacka lök, vitlök, fänkål och morot.(Är jag less på att hacka brukar jag faktiskt riva moroten på ett rivjärn).
Hetta upp olja i en stor kastrull och fräs grönsakerna.
Tillsätt kycklingbitarna och se till att de blir ordentligt brynta runt om.
Tillsätt vinet och låt koka några minuter.
Sänk värmen när tomatkrosset ska tillsättas och krydda med salt, peppar, oregano, paprikapulver och buljong.
Börja med en buljongtärning och smaka av när du är säker på att kycklingen är genomkokt.
Tillsätt oliverna och låt puttra på låg värme.
Denna gryta blir, som sagt, godare ju längre den får koka på låg värme, men jag rekommenderar minst en timma på spisen.


Underbara matminnen - Senegal

Under årsskiftet 2007-2008 åkte jag med min dåvarande dansskola till Senegal för att dansa afrikansk dans. Det är en resa som jag aldrig kommer att glömma och som jag nog fortfarande tänker på varje dag. Resan var underbar på många sätt, jättejobbig på andra och det var väldigt intressant att komma bort från vardagen i Sverige och uppleva något som är helt annorlunda från vad man är van vid.

Vi anlände i Dakar tidigt på morgonen den 28 december och skulle sova över i Dakar för att den 29 december ta oss med buss från Dakar ned genom landet till en liten ort som heter Diana Bolong. Resan går praktiskt taget från den norra delen av Senegal till den södra och man måste dessutom passera genom Gambia som ligger inbäddat i Senegal. Resan är egentligen inte längre än ca 20 mil men vägarna i Senegal är i så pass dåligt skick att vi sällan överskred 50 km/timme i hastighet. För det mesta åkte vi i ca 30 km/timme.

Hur som helst, morgonen den 29 december begav vi oss från Dakar med sikte på Diana Bolong. Vi åkte i en liten skranglig buss som det var sagt att det skulle få plats 30 personer i men vi 20 tyckte det var lagom trångt som det var. Dessutom skulle det hela tiden tas någon liten avstickare och plocka upp någons kompis/bror/kusin/farmor som skulle åka med en bit på vägen.


Ett gäng avstickare senarea kommer vi vid 22:30-tiden på kvällen äntligen fram till Gambiafloden som vi ska korsa med färja bara för att veta att den sista färjan för dagen har lämnat hamnen och att ingen mer färja skulle gå förrän tidigt nästa morgon.

Här måste jag erkänna att jag kände en svag panikkänsla inombords även om jag utåt sett verkade lugn. Utanför bussen var det kolmörkt, vi såg inte handen framför ansiktet och det började bli ganska kallt.

Några militärer som vaktade hamnen kom fram till oss och sade att vi kunde få övernatta i deras barack och att de skulle vakta bussen åt oss medan vi sov. Vi 20 personer slussades in i ett litet, litet rum, som var allt annat än rent, på kanske 10 kvadratmeter. Vad gör man? Det var bara att gilla läget, ut med liggunderlag och sovsäck, rulla in sig i myggnätet och försöka sova. Jag kunde inte sträcka på benen för att det var så trångt och två tjejer sov bredvid varandra på ett bord som inte kan varit mer än en meter brett. De var tvugna att hålla hårt i varandra så fort de skulle byta ställning så de inte skulle trilla av bordet!

Jag och Lill-Soffan SER glada ut....egentligen var det lite panik inombords. Och det var becksvart, vi såg INGENTING.



För övrigt kan jag tillägga att jag inte vill veta vad som bodde UNDER det där bordet då en av tjejerna viskade till mig precis innan vi skulle sova att hon sett en jättestor spindel där under.

I alla fall myser vi ned oss där och försöker sova på det hårda stengolvet. Jag har väl precis fått min första blund när telefonen inne i baracken ringer. Och den ringer inte som en vanlig telefon inte, här låter det mer som ett muslimskt böneutrop.

Telefonen ringde ytterligare fem gånger den natten och vi var INTE pigga och utvilade när vi vaknade.

Dock vaknade vi precis innan soluppgången och vi fick se en fantastisk soluppgång över Gambiafloden den morgonen.


Så var det dags att kliva på bussen igen och åka färja över Gambiafloden. Vi fick veta att det var jättekort bit kvar till Diana Bolong så vi skulle inte behöva några kisspauser eller stanna för att köpa vatten.

En timme gick...två timmar gick...tre timmar gick....och vi var fortfarande inte framme! När vi frågade hur lång tid det var kvar sade chauffören "20 minuter" men när ytterligare en timma gått och vi fortfarande inte var framme var vi tvunga att stanna för att kissa, proviantera och köpa vatten.

Vid femtiden på kvällen anlände vi äntligen till Diana Bolong! Vi alla var trötta och smutsiga och kunde från våra små stugor höra havet susa och ville bara springa direkt ned och bada. Diana Bolongs ägare, Moussa Foffana, bad oss lugna oss lite grand och äta först då maten precis blivit färdig.

Vi tog plats i den härliga utomhusrestaurangen (tak och väggar, men bara hål där fönstrena egentligen skulle vara) och fick den första rätten serverad. En jättegod gryta med bönor, linser, tomater, maniok, serverat med ris som var dekorerat med vackra sesamfrön! Efter att ha ätit vitt bröd och banan i två dygn smakade detta himmelskt gott!



Under de två veckor vi var i Diana Bolong åt vi enormt god vegetariskt lagad mat. Allt som vi åt var närproducerat och biodynamiskt odlat. Ris, som oftast var tillbehöret till grytorna, dekorerades ofta med sesamfrön eller röda linser för att se aptitligt ut. Vi fick prova maniok i alla dess former och förstod att detta är motsvarigheten till Senegalesernas potatis.

Till frukost åt vi oftast vitt bröd med smör och banan men ibland fanns även hemmagjord mangomarmelad eller malvamarmelad som smakade underbart. Mangon och malvan kom naturligtvis från plantor i området.

Vi åt alltid middag just vid solnedgången på kvällarna och om det är något jag kommer minnas extra mycket från Diana Bolong är det de underbara solnedgångarna och natthimlen som gnistrade av miljoner stjärnor. Jag önskar att jag får se en sådan stjärnhimmel igen någon gång i livet.


Tack till Moussa Foffana och hans underbara personal i Diana Bolong för två härliga veckor!


Gremolata

Gremolata är en fantastisk italiensk kryddblandning som går att kombinera med det mesta. Prova att stjälpa den över varm quinoa, matvete eller couscous, häll den över kalla bönor och servera med kött eller fisk, marinera dina kycklingfiléer, ha den som salladsdressing,  eller blanda den med finhackade champinjoner och servera på rostat bröd! Med gremolata kan man verkligen göra hur mycket som helst.

Man kan tro att det blir väldigt surt med citronen men det blir det inte! Olivoljan, persiljan och vitlöken balanserar upp syran på ett väldigt bra sätt och dessa smaker passar oerhört bra ihop! Det luktar dessutom gudomligt gott!

Gremolata

Ca 4 portioner
Förberedelser: Ca 5 minuter

Ingredienser:

En kruka persilja

Saften från en handpressad citron

1 vitlöksklyfta

1 msk olivolja

Salt

Chilipeppar (kan uteslutas om man inte gillar det)

Gör så här:

Pressa saften från citronen (jag brukar använda händerna) och blanda med olivolja. "Piska" blandningen med en gaffel så det blir lite grumligt. och krämigt. Pressa eller hacka ned vitlöksklyftan, hacka persiljan och blanda ned den. Krydda med salt och chilipeppar. Låt gärna röran stå och "gojja till sig" lite ett tag innan du använder den.

När jag har ont om tid och pengar är det gremolata med pasta jag lagar. Det är gott, går snabbt och är relativt nyttigt. Idag blev det Spaghetti Gremolata till lunch!

I Italien serveras Spaghetti Gremolata som en "primo". I Italien äter man alltid (och då menar jag VARJE dag) en första rätt som består av en pastarätt och en andra rätt som består av en kötträtt. Pastarätten kallas "primo" (den första) och kötträtten kallas "secondo" (den andra).

Om man vill kan man självklart  servera denna pastarätt med en stekt kyckling- eller laxfilé eller vända ned lite bönor i den om man vill ha lite mer protein. Det är inte "italian style" men man KAN göra så! :-)

Gremolata-ingredienser



Den färdiga blandningen



Stjälpt över pasta....jag önskar det fanns luktbloggar, för det här luktar fantastiskt gott!!!


Smart "spara plats"-grej

Jag har en stekpanna med fällbart handtag som är riktigt bra för oss som har små kök. Jag har fått den från min syster som bor i Italien. Hon har köpt den på en marknad som är i närheten av där hon bor.

På svenska marknader köper man hemslöjd och ulltofflor...i Italien går man till marknaden för att köpa senaste modet, husgeråd, sängkläder, underkläder, hårprodukter, salami, ostar, oliver, fisk, skaldjur, lufttorkad skinka, pasta....jag ÄLSKAR de italienska marknaderna!

Just det faktum att handtaget går att fälla ihop på stekpannan gör att man sparar en massa plats. Man skulle kunna tro att det fällbara handtaget gör att stekpannan känns lite "skranglig" men så är inte alls fallet. Det är en mycket stadig stekpanna och handtaget är ergonomiskt utformat så det ligger väldigt bra i handen. Dessutom är stekpannan belagd med teflon vilket är jättebra om man vill äta lite fettsnålare.

Märket är Bialetti och serien heter Spazio System (Spazio=Utrymme/Space). Tyvärr verkar de inte finnas att köpa i Sverige utan endast i Italien, England och USA.

Utfälld



Infälld



Slipad kniv!

Gårdagens inlägg om min kniv som aldrig blivit slipad väckte intresse!

Mina kära vänner i familjen APA bjöd över mig på en gratis knivslipning. Nu är min kära Global vassare än vassast så jag får passa mig så det inte blir någon ofrivillig manikyr här framöver!

Stort TACK till kära familjen APA.

 

Underbara matminnen - Västkusten

I somras gjorde jag och Peter en spontan campingsemester på västkusten. Vi lyckades tajma in de varmaste dagarna på hela sommaren och vår västkustsemester blev allt vi hade önskat och lite till!

Som mina nära och kära vet är jag en riktig SUCKER för fisk och skaldjur och var äter man det bättre än på västkusten? Vårt favorithak blev Svenska Hummerakademien i Hunnebostrand där vi båda gjorde ett tappert försök att överdosera Omega 3 syror.

Vi fick dessutom riktigt bra kontakt med paret som satt vid bordet bredvid oss och vi hade ett riktigt djupt och intressant samtal med dem som jag fortfarande bär med mig i tankarna. Det var en underbar kväll som avslutades med en helt makalös solnedgång över vattnet!


Lycklig Thérèse!


Rökta RÄKOR!






Ugnsbakade grönsaker med laxfilé

Det här är en härligt nyttig rätt som man kan variera på många sätt. Nedan ser du ingredienserna jag använde just idag men det är även gott att ugnsbaka champinjoner, sötpotatis, rotselleri, fänkål, gul och röd lök, pumpa, butternut squash....välj det du tycker är gott och lägg till! Vad gäller persiljan är det även gott med basilika över för mer av en "Medelhavssmak". Om man vill kan man också ringla över en tsk honung för att balansera syran i balsamvinägern.

Jag älskar även alla härliga färger som kommer i denna rätt! Det ser verkligen aptitligt ut med det röda från paprikan, det orangea från moroten, det gröna från squashen och det gulvita från potatisen!

Ugnsbakade grönsaker med laxfilé

Ugn 200 grader
Ca 4 portioner
Tid i ugn: 20+20 minuter
Förberedelser: Ca 10 minuter


Ingredienser:
2 röda paprikor
½ squash
3 palsternackor
3 morötter
3 mellanstora potatisar av fast sort
2 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
3 msk balsamvinäger
1 kruka persilja
Flingsalt
Nymalen svartpeppar

4 laxfiléer
Salt
Citronpeppar

Gör så här:
Skär alla grönsaker i mindre bitar. Ju hårdare grönsaken är, ju längre tid tar den i ugnen så gör mindre bitar av potatis och morot och större bitar av squash och paprika. Lägg allt i en ugnsfast form.
Pressa vitlöksklyftorna över grönsakerna.
Klipp eller hacka persiljan och strö över grönsakerna.
Häll på olivolja och balsamvinäger.
Ta en näve flingsalt och smula över.
Dra ca 20 drag med pepparkvarnen.
Blanda allt och ställ i mitten på ugnen i 20 minuter.

Lägg laxen på ett fat och salta och ha på citronpeppar.
Ta ut grönsakerna ur ugnen efter 20 minuter och lägg laxfiléerna ovanpå grönsakerna. Låt baka i ugnen i ytterligare 20 minuter.


Ett "måste ha"!

Det mest grundläggande verktyget i ett kök är kniven.

Jag förstår att många tycker att det är dumt att lägga mycket pengar på en kniv men det lönar sig verkligen att göra det.

Bor man väldigt litet behöver man dessutom inte köpa ett helt knivset, det räcker med EN bra kock-kniv. Om du är osäker på vad du ska köpa kan du alltid rådfråga i affären.

När man lägger ned lite pengar på att köpa en kniv är det viktigt att veta hur man ska sköta den. Du ska alltid diska och torka kniven direkt efter användning och förvara den långt från bestick och andra stålvaror. Det är kanon om du har en sådan magnetlist på väggen som kniven kan hänga på. Ligger knivbladet och "skaver" mot andra stålvaror blir det snabbt slött.

Jag har själv en Globalkniv som jag haft i fyra år nu. Jag har aldrig slipat den och den börjar bli lite slö nu, men om man jämför med andra knivar är den fortaranda skarpare än vilken annan ny kniv du hittar på IKEA.

Here's my baby!


Det här är en blogg om matlagning....

...i ett väldigt litet kök!

Sedan september 2000 har jag bott på 20 kvadratmeter. Som ni förstår har jag därför ett rätt begränsat utrymme att laga mat på! :-)

Ändå har jag alltid lagat mycket mat. Jag har nästan alltid matlåda med mig till jobbet. Jag älskar att bjuda över folk på middag. Jag läser många matmagasin och provar ofta på nya maträtter. Jag tycker det är roligt att planera veckans meny och fundera över vad jag ska äta.

Idéen till den här bloggen föddes faktiskt för ett par år sedan. Mina dåvarande kollegor var så imponerade över att jag alltid hade matlåda med mig till jobbet och att jag oftast varierade mina maträtter och min dåvarande chef, Anders, tyckte att jag skulle skriva en kokbok med inriktningen på att laga mat på små utrymmen. "Om du kan laga mat på ett kök på en kvadratmeter, då kan ingen annan komma med ursäkter för att INTE laga mat!" menade han.

Jag började direkt skriva ned alla recept jag har i huvudet och funderade fram och tillbaka på hur man kan ta detta vidare. Och sedan dog idén lite grand....recepten ligger här fint i datorn och väntar men inget mer har hänt på den fronten.

För ett par månader sedan satt jag och pojkvännen (Peter) och diskuterade blogg-fenomenet. Jag menade att jag inte skulle passa att blogga i dagboksform då jag skulle känna att jag skulle behöva censurera mig själv och inte kunna skriva exakt vad jag tänkte och kände. Vi diskuterade vad vi istället skulle kunna blogga om och Peter, som är ett teknik-freak, kom på massa idéer om vad han skulle kunna blogga om. Jag funderade och funderade och till slut sade jag: "Det enda jag kan tillräckligt mycket om är mat." och drog historien för Peter om min föredetta chefs kokboks-idé. Peters entreprenörs-ögon började direkt lysa och efter någon timma hade vi spånat ihop massa innehåll till denna blogg.

Och nu är den till slut "up and running"!

Här ska ni få läsa om hur man med enkla medel och utan krångel kan laga god mat. De flesta av mina recept är inte så krångliga och allt är anpassat till att laga på en liten yta. Har du större yta än vad jag har kan jag bara gratulera, svängrum i köket är underbart! :-)

Man behöver förstås inte ha ett litet kök för att läsa denna blogg! All mat jag gör går naturligtvis utmärkt att göra även i ett stort kök!

Jag kommer även att tipsa om vilka tillbehör och verktyg som är bra att ha i ett litet kök och vilka man kan leva utan.

Så, snart kommer det fyllas på med recept här som förhoppningsvis ska inspirera er och få er salivproduktionen att öka! Och kom ihåg: Om ni ser något av mina recept och vill prova på det, känn er helt fria att exprimentera! Recept behöver inte följas till punkt och pricka (om man inte bakar förstås, då behövs det!), man kan lägga till och dra ifrån ingredienser som man tycker om eller inte tycker om!

Det finns bara EN gyllene regel för att lyckas med matlagning och det är att använda smaklökarna! Smaka av maten så att du vet om det är för salt, för svagt, för varmt eller för kallt!

Hoppas ni som hittar hit kommer att uppskatta min matblogg!

Ha det gött!

/Thérèse

Japp, såhär litet är det...this is it!

Japp, this is it! Det är inte större än såhär!

Klaffbordet står jag alltid vid och hackar och skär...som ni ser är det mitt framför dörren in till lägenheten vilket kan bli lite problematiskt när gäster kommer medan man står och lagar mat. Det går att krångla sig in förbi klaffbordet...men jag får ha gäster som är lite flexibla... :-)

Här gör jag allt hackande och förberedelse till maten jag lagar....JA, ni ser rätt...det är ett klaffbord som fälls upp precis innanför dörren in till lägenheten....det blir lite problematiskt ibland om gäster kommer medan man lagar mat men det GÅR att krångla in sig fast klaffbordet är uppfällt. Mina gäster får vara lite öppensinnade ibland! :-)



Här är kylskåpet!


Litet kök, litet kylskåp!

Ett ovanligt välfyllt kylskåp för att vara ett singelhushåll! Som ni ser ligger en hel fjord med böcklingar till höger på mellanhyllan...vad kan jag säga? Ingen frukost är komplett utan böcklingpastej! :-)
Ett ovanligt välfyllt kylskåp för att vara ett singelhushåll! Som ni ser ligger en hel fjord med böcklingar till höger på mellanhyllan...vad kan jag säga? Ingen frukost är komplett utan böcklingpastej! :-)


RSS 2.0